Livlig, entusiastisk, medryckande. Sådan är han, tal- och röstpedagogen Alvar Edin. Vi blev nyfikna på denne spännande pedagog efter att gång på gång ha hört våra sångintresserade i trakten tala varmt om vad han har betytt för dem. Bland hans elever finns flera solister som brukar framträda i olika sammanhang,  t ex vid kyrkokonserter.

Vi reste till Köpingebro för att få en pratstund med Alvar. Han är medelpadingen som efter flera orter runtom i landet sedan ett antal år bor med hustrun Gunnel i en villa i Köpingebro. De fem barnen är vuxna och utflugna, men en del av dem bor ganska nära.

Det var 1982 som Alvar och Gunnel kom till Skåne. Först bodde de i Tommarp, men nu är alltså Köpingebro adressen.

Alvar har sjungit i hela sitt liv. Han började som gossopran och har faktiskt sjungit offentligt i över femtio år.

- Jag kunde inte leva utan att sjunga! säger han med emfas. Det är den inställningen man måste ha för att bli en bra sångare. Man ska tänka: jag står inte ut om jag inte får sjunga!

Alvar sjöng under hela sin barndom och fortsatte rakt igenom puberteten. Han menar att det är fel, att pojkar ska undvika att sjunga under målbrottsperioden.

Musiken blev så småningom också hans yrke. Med sin frikyrkliga bakgrund visste Alvar tidigt, att det var kyrkosångare han ville bli - inte operasångare.

Efter studierna hos domkyrkoorganisten i Visby kom Alvar till Stockholm och fick som lärare den legendariske professorn Ragnar Hultén vid Musikhögskolan.

- Han lärde mig det som jag idag bygger min undervisning på, säger Alvar. Hans sångteknik håller verkligen upp genom åren. Bland hans elever finns Alice Babs, Margareta Hallin och Lasse Lönndahl. Alice Babs är fyllda 75 men rösten håller! Hon har en teknisk fulländning.

Ragnar Hultén hade en mycket speciell teknik, och somliga anser att han var alltför försiktig.

Alvar menar att man aldrig ska upphöra att sjunga. Stämbanden är ju muskler.

- Stämbanden blir bara bättre ju mer man håller på med dem.

Alvar utbildade sig dessutom till talpedagog under åren i Stockholm. Han berättar att han lärde sig mycket av Marianne Mörner, som arbetade med sjuka röster. Det var hon som introducerade honom i just den verksamheten. Han arbetade bland annat år Karolinska, som skickade patienter till honom på remiss.

Sedan har det blivit mycket arbete som talpedagog för sjuka röster samt bland grundskolebarn med talsvårigheter. Under fem år undervisade han i solosång vid Österportskolan i Ystad.

- Jag har haft en oerhörd glädje av denna breda verksamhet, säger Alvar. Jag tillåter inte att någon går hes härifrån!

Alvar kan verkligen det där med rösten. För honom är det underbart att få arbeta med det mänskliga materialet, få stödja och hjälpa "den lilla människan" som vill sjunga.

Och åhöraren lyssnar inte bara med öronen utan också med sin egen muskulatur. Därför är det fullkomligt naturligt att man själv blir trött i halsen av att lyssna till någon som använder fel teknik.

Inte bara sångare behöver lära sig att använda rösten rätt. Alla som har röstkrävande yrken (t ex lärare) kan få problem i 40-årsåldern. Det är där som Alvar kommer in i bilden och kan lära ut hur man "lägger rösten rätt".

Och så nämner han något mycket viktigt som man kanske inte tänker på:

_- Man lär sig röstläget genom den man lär sig tala av!
(Därav förstår man hur viktigt det är att välja rätt föräldrar.)

- Spädbarn lägger rösten rätt, det är därför som de kan skrika så högt och mycket. Röstutbildning handlar helt enkelt om att komma tillbaka till ursprunget.

Alvar ger exempel på röster som har just det där rätta röstläget och därför sjunger på rätt sätt: Tommy Körberg - som inte tagit en enda sånglektion! Det handlar om att ha en bra röstförebild som barn.

Andra som sjöng (och sjunger) med rätt teknik är Elvis Presley och Barbra Streisand. Och Andrea Bocelli, förstås!

- Det finns ju goda sångare inom alla kategorier.

Sverige är känt för sina goda sångare. Vilka vill Alvar framhålla?

- Inom operakonsten är det Loa Falkman. Han är tekniskt oerhört skicklig. Den mannen har allt!

Och inom kyrkosången? Det verkligt stora namnet för Alvar är Einar Ekberg.

- Med den rösten kunde han ha blivit vad som helst. Göran Stenlund var också stor.

  Men sång är inte bara toner utan också innehåll.

- Det blir fel om man sjunger med två olika budskap. Orden säger någonting, och då måste också tonen vara med. Muskulaturen i kroppen ska lyda känsloengagemanget.

- Rätt kroppsspråk ger rätt klang.

Om man ler, låter man också glad. Alvar påpekar hur viktigt det är att man verkligen övar in det man ska sjunga ordentligt. Då blir det bra och man kan få fram det rätta känslan.

Alvar har fortfarande ett antal elever på Österlen, och ibland samlar han dem för någon konsert. Detta är något som han tycker är väldigt roligt och som han började med när han kom till Skåne på åttiotalet.

Han framhåller gärna att det inte är en kör som framträder, utan solistelever som sjunger tillsammans. Där kan man leka lite med effekterna och t ex låta två röster som egentligen har olika röstläge (sopran/alt, tenor/bas) sjunga unisont. Resultatet blir mycket spännande.

- De är mina elever och har därför samma klangideal.

Alvar tycker också mycket om att komma in i olika körer som tillfällig expert och få inspirera och lära ut hur man får fram texten i ett musikstycke.

Alvar har frikyrklig bakgrund och har växt upp med den andliga sångskatten. Han har även varit pastor inom pingstkyrkan i Ystad. Av han fem barn är det särskilt yngsta dottern som sjunger, och far och dotter har även framträtt tillsammans.

Alvar döljer inte att det där med sång också handlar om hårt arbete. Egentligen handlar det inte om att ha en fantastiskt bra röst från början, utan att vara uppfylld av en stark känsla:

- Jag lever inte om jag inte får sjunga!

Där kan man jämföra med idrottare som ständigt tränar. Ingen ger sig in i ett ansträngande lopp eller en krävande match utan att vara vältränad.